Årsmöte i Förbundet

Snart är det dags för ett nytt årsmöte i Svenska Rugbyförbundet. Lördagen den 24 mars 2018, kl:13 på Scandic Triangeln, Malmö.

Det är lite skriverier på vissa Facebook sidor och lite diskussioner men egentligen är det väldigt tyst runt om i Sverige.
Har funderat på detta ett tag och undrar egentligen vad vill rugbysverige?

Det känns som om vi diskuterar detaljer hit och detaljer dit men egentligen inte den stora vägen Vart vill vi?

För egen del funderar jag mycket på hur skall vi få ut Rugbyn till fler både elit och bredd i Sverige.

Vi har så väldigt många bra värderingar och värdegrunder och traditioner inom rugbyn så vi borde ganska enkelt kunna nå många många fler. Varför gör vi inte det då?
Vi förblir ett litet marginaliserat förbund som står och stampar. Just nu känns det som att folk har grävt ner sig i sina skyttegravar och avfyrar salva efter salva så ingen kan se framåt i krutröken som sprider sig.
Många gånger diskuteras inte själva sakfrågan utan snarare hur mycket krut man skall ladda med denna gång.

Kvar står vi på samma ruta och inga framsteg nås. Jag vet att det finns ingen lätt utväg ut ur detta men vi inom rugbysverige måste hitta något/någon gemensam kraft att bygga kring och bygga den med förståelse, öppenhet och ödmjukhet.
Mitt svar på hur det skulle kunna gå till är kommunikation, kommunikation, kommunikation, kommunikation och en enorm dos öppenhet och tålamod. Vi måste bort från slagfältet och in i värmen och hitta tillbaka till rugbyns värdegrunder.

Jag funderar mycket på hur det blir på årsmötet och vilka förslag som kommer att läggas fram på olika styrelserepresentanter och frivilliga. Kan vi hitta en gemensam kraft på årsmötet? Jag hoppas det men känner samtdidigt en stor oro att så inte blir fallet.

Som jag ser det just nu så finns det inget/ingen som enar förbundet och klubbarna och det gör mig ledsen. Tänk så mycket fint rugbyn står för och som vi skulle kunna använt oss av i tider som denna.
Tänk på all förbrödring och kamratskap som brukar vara inom rugbyn. Se så olik vår sport är mot andra i så mycket som skulle upplevas oerhört fräscht och nytt i Svenskt idrottsliv. Men det kräver en enande kraft, för skall vi lyckas så måste många olika parter och sidor inom svensk rugby enas och arbeta gemensamt.

Hur ser ni på det där ute i Sverige? Finns det några sådana krafter? Har ni ideer/förslag? Finns det någon magiker där ute som kan fixa detta?