Under tisdagskvällen hade Jakob Boudin en träff med idrottsledare i Piteå och lyfte frågan hur man ska få barn att hålla på längre med sin idrott.

– Vårt mål är att så många som möjligt ska hålla på så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt, säger han.

Låter kanske självklart, men så enkelt är det förstås inte.

Klart är dock att det finns många saker det går att jobba med för att förlänga barnens tid inom idrotten.

Att idrotten är för kravfylld och resultatfixerad är ett problem. Svenska Fotbollförbundet tog ett beslut ifjol att alla tabeller ska slopas upp till tolv års ålder. Liksom att inga slutsegrare ska utses vid cuper.

Ett kontroversiellt beslut med många och höga diskussioner som följd.

– Det här var det bästa som kunde hända svensk idrott, hävdar Jakob Boudin.

– Men, påpekar han, det betyder inte att det var rätt beslut, däremot sattes frågan på agendan och vi har fått en debatt om det här. Det behöver svensk idrott där det finns en del tveksamma verksamheter.

På senare tid har det även ifrågasatts om det ska finnas läns- och ungdomslandslag. Som till exempel det årliga elitlägret i fotboll och TV-pucken i ishockey.

Allt sånt ska bort, om man frågar Tomas Peterson, professor i idrottsvetenskap.

”Svensk idrott förlorar runt hälften av sina talanger på grund av tidig elitsatsning” hävdar Peterson.

Han har inte minst annat synat fotbollens tidiga satsning på elit.

”Det finns många duktiga flickor och pojkar som skulle kunna bli hur bra som helst. Men med nuvarande selektionssystem har de inte en chans i helvetet” säger Peterson.

Boudin nämnde ett annat exempel under tisdagens träff. Sveriges bästa skidåkare Marcus Hellner nobbades av flera olika skidgymnasier innan han till slut fick en reservplats uppe i Gällivare. Så nära var det att hans karriär tog slut redan som 16-åring.

– Det finns inget samband mellan att vara bäst vid 14-15 års ålder och att vara bra som vuxen, berättar Boudin.

För tidig specialisering är ett annat problem. Sisu och idrottsrörelsen uppmanar barnen till att hålla på med flera idrotter.

– Det är bra att hålla på med olika idrotter fram till 16-17 års ålder av många olika skäl. Bland annat för att utveckla fler fysiska egenskaper.

Sveriges tio största idrotter står för hela 83 procent av den totala verksamheten.

Men av dessa tio är det bara innebandy och gymnastik som ökat i antal utövare senaste tio åren. Övriga åtta har minskat; fotboll, ishockey, handboll, ridsport, basket, simning, tennis och friidrott.

– Det är i åldern 13 till 16 år vi har störst tapp av utövare.

Det finns flera förklaringar till det, enligt Sisu och Boudin.

Idrotten tenderar att bli mer prestations- och resultatinriktad, kravfylld, intensiv, tidskonsumerande, selekterande och rangordnande. Även ledd av ledare som fokuserar främst på att nå resultat, ointresserad av breddad verksamhet byggd på olika individers självbestämda ambitionsnivåer.

Det finns dock idrotter som ökar i antal. Men de tio som ökar mest står bara för knappt två procent av den totala idrotten i Sverige. I topp där är triathlon och klättring.

– Antingen accepterar vi hur verkligheten er ut idag eller så granskar vi oss själva för att hitta en lösning. Och det är det vi väljer nu.

Det finns många olika vägar att gå. Klart är dock att barn och ungdomars idrottande och hur den ska bedrivas är ett outtömligt ämne.